Tim Hardin är full, förvirrad eller bäggedera och glömmer sig. “Sing” skriker någon i bakgrunden några takter för långt in i refrängen, och han sjunger. Han sjunger med känsligt vibrato, nerv och en svärta som man måste vara död för att inte röras av. Detta ”sing” och ett par skrap mot gitarrmicken är förmodligen anledningen till att den här inspelningen aldrig gavs ut på sin tid. Obegripligt, då det här är något av det bästa Tim Hardin har spelat in. Fullt i klass med låtar som ”Black sheep boy” och ”Lady came from Baltimore”. Efter en försiktig akustisk gitarr och textraderna ”It is so cold in Shiloh town / the birds can´t hardly sing / pretty girls are gonna leave the town / they won´t be back until spring”, tassar trummorna in i takt med att håret reser sig på armarna. Tim Hardin måste ha satt sin sargade själ i pant hos någon mörkare makt för att kunna leverera sånger med så här okuvligt allvar. När jag hör ”Shiloh town” undrar jag varför musik placeras på tidningarnas nöjessidor.
”Shiloh town” finns på samlingen ”Simple songs of freedom” (Columbia/Legacy 1996)
1 kommentar:
Well said!
Skicka en kommentar