Bäst just nu

The Sacred Shakers - s/t (Signature Sounds/Playground 2008)

Här är ett gäng rutinerade Bostonbaserade rootsmusiker som bjuder på gospelcountry; gospel som den levererades på fyrtio-, femtiotalen av artister som Hank Williams eller The Carter Family.
Det är förstås retro så det stänker om det, men det är också framfört med en sådan hängivenhet, spelglädje och sväng att ingen med minsta rytmkänsla i kroppen kan sitta stilla.
Albumet släpps 13 augusti. Häng på låset!

Destroyer - Trouble in Dreams (Rough Trade/Merge/DOT 2008)

Kanadensiska Destroyer är lika med Daniel Bejar, kanske mer känd som medlem i fantastiska powerpoppande The New Pornographers.
Solo gör han indiepop med influenser från alla möjliga håll. Det är stora känslor med många instrument emellanåt samsat med barnsliga infall och naiva tongångar. Stök blandas med njutbar pop, Skumma texter och störig indiepretto. Allt med charm.


V/A - New Orleans Funk Vol 2. The Original Sound of Funk: The Second Line Strut (Soul Jazz/BAM 2008)

Jamen vad trodde du? Här är flottig fet fräck funk så det räcker och blir över. Ettan är såklart helig i sin funkiga fulländning men risken är överhängande att när man är ordentligt inlyssnad på denna så hamnar även den där nånstans. Vi snackar trots allt artister som Eddie Bo, The Meters, Allen Toussaint, Betty Harris, Lee Dorsey, Earl King, Danny White och ett par Nevillebröder. Bland många andra.


Linda Ronstadt - The Best of Linda Ronstadt: The Capitol Years (Capitol/EMI 2006)

Först och främst är det här inte alls någon "Best of"! Det är Linda Ronstadts fyra första album på bolaget Capitol, samlade på två cd. Men det är gott nog, förstås.
Från den sökande, men fina folkrocken på "Hand Sown...Home Grown (1969), över de tydligare countryinfluenserna på "Silk Purse" (1979), den slicka countryrocken på Eagles-kompade "Linda Ronstadt" (1972) till mästerverket "Heart Lika a Wheel.
Ja, ni fattar. Remastrat är det också.

The Mop Tops - Ground Floor Man (Sound Asleep 2008)

Här har vi något i sanning sensationellt! Ett svenskt powerpopgäng som håller absolut världsklass. Top notch!
Klassisk harmonifylld sextiotalspop, tolvsträngad jingle-jangle och party-rock'n'roll i ljuv förening. Ett vinnande koncept förstås.
Jag har inte hört Falköpingspojkarnas debutalbum "Inside" från 1995, men är det bara hälften så bra som detta album så är även det en powerpop-sensation.



Jackie DeShannon - Jackie...plus (Rhino 2003)

Det här är inget mindre än en av den softa countryrockens absoluta mästerverk.
Bland alla drogade singer/songwriters i Laurel Canyon 1973 måste Jackie DeShannon ha varit en av de klaraste i huvudet för att klämma ur sig ett album av så här hög klass. Med smak, känsla och nerv nog att våga tolka sånger som Neil Youngs "Only Love Can Break Your Heart" och John Prines "Paradise". Och det i versioner som inte skäms en sekund i mästarnas sällskap.
"Jackie" är verkligen ett suveränt album.

Pete Cummins - The Brilliant Architect (Sidekick/Hemifrån 2008)

Irländsk americana? Jadå, banden är inte så skruvade som man kan tro och den irländska folkmusikens påverkan på amerikansk folkmusik och country är väldokumenterad.
Här har vi en singer/songwriter som hämtar hem lite. En respektabel musiker som tidigare jobbat med bl a Nanci Griffith och Townes Van Zandt.
Tio starka original, en Cashcover ("Train of Love"), lite politik och ett moget personligt tilltal. Det räcker långt ibland.

The Wood Brothers - Loaded (Blue Note/EMI 2008)

Ibland är lite snäll melodistinn folkpop allt man behöver. Ni vet, när det känns som om man har Ron Sexsmith viskande i knäet samtidigt som hans babyfaceade kompis Brett Dennen står i köket och nynnande kokar lite ekologiskt te.
Bröderna trä har fattat allt det där. Möjligen slänger de i lite mer deltablues och funk i grytan, men det handlar fortfarande om att le, torka svetten ur pannan och klappa händerna. Och det gör man ju så gärna.


Too Slim and the Taildraggers - The Fortune Teller (Underworld/Hemifrån 2007)

Tim "Too Slim" Langford har visst släppt ett dussintal album under snart tjugo år. Jag har inte hängt med, men när jag hör detta inser jag att jag nog borde ha gjort det. The Fortune Teller bjuder på tung gitarrdominerad rootsrock med en blueskänsla släpad genom träskiga sydstatslandskap. Tidiga ZZ Top är en tydlig influens. Men jag skulle inte bli förvånad om Herr Langford har en handfull plattor med Ry Cooder därhemma heller.


King Louis H. Narcisse - It´s So Nice To Be Nice (Gospel Treasures 2005)

Klädd i krona och mantel inspirerad av det brittiska kungahuset drev homosexuelle "Kung" Narcisse sin kyrka Mount Zion Spiritual Temple i Oakland. Han tog rikligt betalt för frälsning, smörjde in syndarna i hemliga "heliga" oljor och kallades av somliga för kvacksalvare. Hur det var med den saken får andra, mer teologiskt bevandrade än mig svara på. Vad jag kan bevittna är att denna samling själfyllda gospel, inspelad 1949-1962 - gudakysst eller inte - rymmer så stora känslor att jag känner mig sällsynt religiös. Narcisses påverkan på storheter som Mahalia Jackson, Little Richard och Solomon Burke är omvittnad. Jag förstår varför. Så bra är han.

Angel Pavement - Maybe Tomorrow (Wooden Hill 2005)

Stämsångsinlindad psykedelisk pop från slutet av sextiotalet (1967-69). Tänk The Zombies "Odyssey and Oracle" eller The Kinks "Village Green Preservation Society" så har ni en hum om hur det låter. Sorgligt bortglömt och väl värt att upptäcka.






The Accelerators - Road Chill (Sound Asleep 2007)

För att påminna oss om tre små bortglömda plattor där i skarven mellan åttio- och nittiotal är här en samling med ett skamligt underskattat amerikanskt band. Det handlar om powerpop med rock'n'roll-skorna nyputsade.
Peter Cooper kallar bandets musik "some of the most incredible, melodic, smart, hooky, memorable rock'n'roll ever" och "something like Chuck Berry circa 1956 and Sandy Koufax circa 1966 and the Ramones circa 1976 and Belzebub circa 666".
Jag säger bara: skit i det fula omslaget och lyssna.

Dry Branch Fire Squad - 30th Anniversary Special (Rounder 2007)

Har du, liksom jag, missat detta fantastiskt fint svängande gäng, så har du, liksom jag, botemedlet här. Här samsas godbitar från, ja just det, trettio års produktion av bluegrass, old timey, country gospel och mountain soul.
Den sägs komplettera Roundersamlingen "Tried and True", så det blir väl till att skaffa den också. Minst.