STAND BY ME
Bäst maj 2006
1. Deryl Dodd - It´s Only ´Cause You´re Lonely (2:43)Jamen det är ju såhär honky tonk ska låta! Hårt, svängigt, sexigt; med fiol, steelguitar och ett sjuhelsikes twang. Fullt i klass med Dwight Yoakam.
Från "Full Circle", Dualtone 2006
2. Baby Grand - Bells (4:24)
Och det här göteborgsgänget svänger minsann riktigt gôtt också. The Band-ambitioner, Beatlesharmonier och (!) såg.
Från Baby Grands hemsida
3. Ebba Forsberg - Daybreak (5:39)
Sist av alla fattar jag hur bra den här damen är. Och det krävdes en titt på den i ärtlighetens namn ganska medelmåttiga filmen "Om jag vänder mig om", där hon bidrar till soundtracket. Ebba Forsberg är dock allt annat än medelmåttig.
Från "True Love", MNW 2001
4. Gordon Lightfoot - Sundown (3:34)
Trots att jag tuggat boxen ganska flitigt har det inte smält ner riktigt som det ska. Han har tveklöst fina låtar, men något gör att jag inte känner mig riktigt inbjuden. Rösten? Den här rootsiga dängan går däremot rakt in i hjärtetrakten.
Från 4 cd-boxen "Songbook", Rhino 1999
5. Eddie Hinton - I Found A True Love (3:00)
Har ni inte upptäckt den vite Otis Redding än är det hög tid. Men ni ska nog inte börja med detta album, som utan att vara dåligt förmodligen är hans sämsta. Låten här är dock en stabil southern soul-dänga. Läs gärna Lennart Perssons artikel om Eddie Hinton.
Från "Cry and Moan", Bullseye Blues 1991
6. Bonnie 'Prince' Billy - One With the Birds (5:13)
Kan det vara hans bästa låt? Har haft den här fantastiska låten sedan den kom ut, men blev av någon anledning påmind om den igen. Will Oldham är ett geni och den här melodin är ett bevis så gott som något.
Från "Blue Lotus Feet", cd-ep 1998
7. Magnus Uggla - Varning på stan (4:43)
Skratta inte innan ni har hört hans första album. Rock´n´roll vetja. T.Rex och David Bowie så man nästan skäms, men det är trots allt sjutttiotal. Det här är bra. Tro mig.
Från "Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt", April/Columbia 1977
8. NRBQ - Me And The Boys (3:29)
Jag gick som vanligt till jobbet en tidig morgon genom Slottsskogen. Men det var den här försommarveckan i maj då man faktiskt kunde knata i kortbyxor ett par dagar. Mp3-spelaren på random. Solen kämpade sig upp, fåglarna som vacklade ut på sina kvistar stämde upp en rosslig morgonsång och så dök då denna poppiga pubrockbagatell upp och allt kändes bara så jävla sommar. Äntligen. Arbetet den dagen blev lättare. Det är sant.
Att stämningen sedan sänktes med Bonnie 'Prince' Billys "I See a Darkness" direkt efter hör egentligen inte hit.
Från "Tiddlywinks", Rounder 1980
9. Freakwater - My One Desire (2:28)
Den här fina bonddängan av bortglömde country/rockabilly-gubben Dorsey Burnette har tidigare spelats in av bl a Rick Nelson och Stray Cats. Freakwater gör den enkelt och definitivt.
Från "Old Paint", City Slang 1995
10. Ossler - Vadå? Jag mår bra (3:23)
Har hört mycket gott om den här gamle Wilmer X-gitarristen. Förstod nog först när jag såg honom kompa Thåström live i vintras att det verkligen är värt att kolla upp.
Från "Den siste som kom ut", Dust/V2 2002
11. Grandaddy - Elevate Myself (3:41)
Nu har jag albumet och kan tyvärr bara bekräfta mina egna farhågor att det tillhör Grandaddys svagare. Det betyder å andra sidan att det är bättre än det mesta. Det här är en dumcharmig elektronisk gitarrpopsak som låter så mycket Grandaddy att det är löjligt. Som tur är.
Från "Just Like the Fambly Cat", V2 2006
12. Neil Young - The Restless Consumer (5:47)
Visst kan man tycka att nya Bushkritiska albumet bara är sandlåderetorik från en rik gammal gnällgubbe, men jag måste erkänna att jag ändå till viss - och faktiskt ganska stor - del faller handlöst för den pubertala punkrock-ilskan. "Don´t Need No More Lies"!
Från "Living With War", Reprise 2006
13. John Lennon - Stand By Me (3:30)
Lennons Phil Spector-producerade jukebox är än idag späckad med sjukt lyssningsbar kärlek och hänsynslös hängivenhet. "Stand By Me" flöt in i mitt blodomlopp när jag bara var ett barn och den lär väl aldrig hitta ut igen. Och varför skulle den det?
Från "Rock´n´Roll", EMI 1975
14. Little Milton - Somebody's Tears (3:51)
Han har alltid arbetat i gänslandet mellan soul och blues. Här med tyngd och själ som lämnar en deep soul-älskare andlös.
Från "Walkin´ the Back Streets", Stax 1981
15. Loudon Wainwright III - Living Alone (2:37)
Det kanske mest spelade albumet under maj månad. Treans bearbetningsalbum efter föräldrarnas död. En gripande skildring av hur det är att leva ensam som vuxen man.
Från "Last Man On Earth", Evangeline 2001
16. The Band - Book Faded Brown (4:13)
Rick Danko. Robbie Robertson är borta, men Rick Danko är där. Och Garth Hudson och Levon Helm. Rick Danko. Lyssna.
Från "Jubilation", River North 1998
17. Starry Eyed and Laughing - Closer To You Now (3:51)
Har njutit mycket av Englands stora Byrds-fantaster den sista tiden. Och allt finns där; stämsången, Jingle-jangle-klinkandet på en stilig Rickenbacker, folk- och popkänslan och countryinfluenserna. De är till och med uppbackade av pubrockhjältarna i Brinsley Schwartz. Men var är lyssnarna?
Från "That Was Now and This is Then", Aurora 2003
18. Willie Nelson - The Harder They Come (3:38)
Jag har, i ärlighetens namn, inte orkat lyssna in mig på den rödhårige främlingens försök att korsbefrukta Texas och Jamaica. Han har nämligen inte lyckats. Utom i ett fall. Jimmy Cliffs gamla baktaktsdänga sitter där den ska.
Från "Countryman", Lost Highway 2005
19. The Gladiators - Stick A Bush (2:27)
Har tidigare bara haft den fantastiska "Trench Town Mix Up". En monumental, tidlös klassiker, oberoende av genre. Högg till på denna på ren chansning. Men det var en chansning som föll i god jord. Hör själva.
Från "Proverbial Reggae", Virgin 1978
2. 20. Snooks Eaglin - Alberta (2:41)
En gammal hjälte. Hösten 1989, bara en månad innan muren föll, besökte jag dåvarande Östberlin och som den musikdåre jag var och är finkammade jag förstås stadens alla skivaffärer. Jazz och klassiskt hade tagit sig igenom censuren. Och den enda popmusik som fanns var östeuropeisk. Och så fanns det lite blues. Bland annat Snooks som jag köpte på chans och förälskade mig i på stört. Man gör ju det. Den gitarren, den rösten! Det finns inte en mur som står efter man hört honom. LP´n jag köpte finns idag återutgiven på cd som "The Sonet Blues Story". Fast "Alberta" är inte med där.
Från "New Orleans Street Singer", Storyville 2005
21. Lloyd Cole - Margo's Waltz (4:03)
Är inget större fan av Cole, men läste någonstans att om man tycker om Richard Hawleys monumentala "Coles Corner" så gillar man även detta. Jag förstår det. Det här är tidlöst.
Från "Don´t Get Weird On Me Babe", Polydor 1991
1 hour 18 minutes 55 seconds of Honky headache
8 kommentarer:
Intressant som vanligt! Lätt och ledigt och inspirerat skrivet! Blir spännande att lyssna sen!
Tack för de fina orden. Jag har inte haft möjlighet eller ork att lägga tillräckligt med tid på texterna. Det gläder mig att de är läsbara i alla fall.
Har hört 6, 7, 11, 13 och 21 alla mycket, mycket bra! Ser fin ut låtlistan där! Förresten har jag börjat lyssna på Ernie Graham som jag fick av dig mer nu och ååh så bra den är!
Såg är ovanligt, har du hört det Norrländska indie-bandet Isolation Years dom använder det och det låter otroligt fint!
Jodå, jag känner väl till Isolation Years.
Ett annat fint band med såg är The Flatlanders. "More a Legend Than a Band" heter albumet man bör ha.
Själv är jag väldigt svag för Loudons "White Winos" från samma skiva.
På tal om "Last Man On Earth". Du har väl hört Iris DeMents "My Life"? En sorgebearbetningsskiva med ett liknande anslag.
Jo, jag har "My Life"; fint album.
Skicka en kommentar